Nya snabblånelagen

Kort bakgrund – varför ny lag?

Svenskarnas skuldsättningsgrad är på intet sätt någonting nytt under solen. Tvärtom. I samband med digitaliseringens explosionsartade tillväxt de senaste 10-15 åren har dock även antalet tveksamma kreditgivare som erbjuder sina lånetjänster till svenskarna ökat. Många olyckliga och tragiska levnadsöden har bland annat porträtterats i tv-serier som TV3:s långkörare “Lyxfällan”, där personer som hamnat i ekonomiskt obestånd får hjälp att komma på fötter igen.

Redan under 2015 tillsattes en utredning i syfte att ta fram underlag till en ny konsumentkreditlag. Även om sms-lån ingalunda är det som leder till flest ärenden hos Kronofogen eller överskuldsättning var tanken med lagen  att den tydligt skulle sätta restriktioner för sms-lån och övriga högkostnadskrediter. Byråkratins käftar mal dock långsamt och således var det först 2018 som lagen kom att träda i kraft.

Vad innebär den nya högkostnadskreditlagen?

Syftet är att begränsa kostnaden för så kallade högkostnadskrediter. Vad är då en högkostnadskredit? Enligt Konsumentverket är det ett lån med en effektiv ränta över 30 % + referensräntan. I skrivande stund är referensräntan -0,5%. Det innebär att alla lån över 29,5 % är högkostnadskrediter.

De största praktiska förändringarna med lagförändringen är införandet av ett räntetak och ett kostnadstak.

• Räntetaket innebär att den som erbjuder lånet aldrig får ta ut en högre ränta eller dröjsmålsränta för högkostnadskrediten än referensräntan plus 40 %.
• Kostnadstaket sätter en gräns för hur höga kostnaderna får bli för ett lån. Som konsument ska du aldrig behöva betala mer än ditt lånade belopp i kostnader.

Exempel: har du t.ex. tagit ett lån på 5 000 kronor så får lånet aldrig bli dyrare för dig att betala tillbaka än max 10 000 kronor, har du lånat 10 000 kronor får återbetalningen av lånet aldrig kosta dig mer än max 10 000 kronor ytterligare, d.v.s. lånet får kosta dig max 20 000 kronor.

Det här kan kanske verka något förvirrande, men då gäller det att komma ihåg att i de kostnader som nämns ovan kan det även ingå diverse dolda avgifter, exempelvis dröjsmålsränta, inkassokostnader, uppläggningsavgifter etc.

• Kreditprövning för ny kund-erbjudanden.  Det är numera kreditgivaren skyldighet att även ta en kreditupplysning på räntefria lån för nya kunder. Tidigare befann sig krediterna med kort löptid och låga avgifter i ett slags legal gråzon och det fanns inget krav på kreditprövning.
• Begränsade möjligheter till förlängning. Förlängningar var förmodligen en av de viktigaste (mest troligtden viktigaste)  orsaken till att en lagändring överhuvudtaget krävdes. Med förlängningar uppmuntrades låntagaren till att förlänga lånet och betalade således en förlängningsavgift. Förlängningsavgiften baserades som tumregel på sms-lånets kännetecknande höga ränta vilket oftast innebar en  ränta på över 100%. Till skillnad mot det vanliga sättet att låna – där man även amorterar – minskade aldrig skulden på detta sätt utan företaget kunde istället maximera förtjänst genom att hela tiden få in rena avgifter. Detta var orsaken till att ”gratislån” kunde erbjudas överhuvudtaget. Man ville helt enkelt ha in dem i en affärsmodell som inte var helt enkel att genomskåda för det otränade ögat. Extra galet blir det såklart när dessa ”gratislån” inte krävde någon kreditprövning enligt ovan – eftersom de i grunden var de mest aggressiva och ledde till de högsta kostnaderna.
• Tydligare marknadsföring. Skärpta krav på information om riskerna med lånet innan det får beviljas. Marknadsföringen får inte heller bli för extrem i sin utformning utan måste kommuniceras sakligt och måttfullt. Just måttfullhetsbegreppet har varit flitigt omtvistat och föremål för uppretade känslor innan lagen klubbades. Kritiken har framförallt berört hur olika aktörer kommer att väga in olika tolkningar i begreppet och hur måttfullhet ska efterlevas i praktiken som gemensam norm.
• Att förlänga ett lån – löptiden för din kredit kommer efter att den nya lagen trätt i kraft numera bara att få förlängas en gång.

Kreativa avgiftsupplägg frodas med nya lagen

Vilka har då effekterna av den nya lagen blivit? Förvisso har det bara gått några månader sedan lagen implementerades, men undersökningar visar dessvärre inte särskilt revolutionerande resultat av lagen. Snarare tvärtom:

• Vissa kreditgivare valde att helt och hållet avsluta sin verksamhet.
• Fler aktörer bytte helt enkelt bara form på krediten – från sms-lån till “kontokredit”. Räntan sänktes men istället dök olika kreativa former av inbakade avgifter upp.
• En del kreditgivare sänkte räntan och avgifterna för att slippa definieras som högkostnadskredit.

Förmodligen kommer du att läsa flertalet artiklar om att ”lånen inte blivit billigare” med den nya lagförändringen. Det är fel. Så kan man se det om man tänker kortsiktigt. Lagen har det huvudsakliga syftet att minimera problemen med eskalerande kostnader för  kunder som redan har svag ekonomi. Inte att göra det billigare för låntagare som klarar av att betala tillbaka i tid enligt avbetalningsplanen. Genom eliminering av s.k. förlängningar,  begränsad ränta samt begränsning av total kostnad så är det en självklarhet att lånet på sikt inte eskalerar kostnadsmässigt som tidigare.

Däremot stämmer det att det inte blivit speciellt mycket billigare för låntagaren som sköter sig. Men som sagt: det var inte heller dem som lagen var till för att skydda.

Fakta / källhänvisning:

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/10/sou-201668/